Vertikalfiske! Att vertikalfiska är ju
egentligen inget annat än att pimpla med spinnspö. Men för att
få ut så mycket som möjligt av detta fiske kan man alltid göra
av med en massa pengar på speciella spön, rullar, jiggar ekolod
och anpassade motorer.
Utrustning:
Jag
började med att använda ett ganska styvt ca fyrafots (120 cm)
ismetesspö, som jag även använder för pimpelfiske från båt, med
en vanlig haspelrulle med tunn flätlina (0,10-0,14). Det fungerade utmärkt.
Sedan gick jag över till ett ismetesspö med medium action,
efter att ha tappat några fiskar som lyckats skaka sig loss, det
gick bättre.
Därefter skaffade jag mig ett vertikalfiskespö på 6 fot (180
cm), med en vänstervevad multiplikatorrulle. Det var riktigt bra
känsla i spöet. Rullen gjorde det mycket lättare att följa med
bottenförändringarna vid drivande fiske då det gäller att följa
bottens struktur, genom att släppa ut och veva in linan.
Jiggar:
Naturligtvis
behövs det nya sorters jiggar också...
Den
stora skillnaden är att dessa jiggar ska vara attraktiva med
minimala rörelser. Det är därför man inte bör ha ett jigghuvud
med lång fast krok, då det gör att jiggen inte kan röra sig lika
väl. Så för att kunna få en krok närmare stjärten på jiggen,
används lämpligast en vajerförsedd trekrok, som träs genom
jiggkroppen och fästs vid jigghuvudet. Den kroken behövs då
gösen oftast tar sitt byte bakifrån.
Jigghuvudet
väger 15-30 gram. Jiggarna finns i en mängd former, storlekar
och färger. De olika typerna av jiggar är många gånger tänkta
att ha olika sätt att monteras.
Fisket:
Jiggen
fiskas oftast bäst ca 10 cm över bottnen. Att stöta jiggen i
botten ibland, är både lockande samt en nödvändighet för att
veta var du har jiggen. Med flätlinan känner man tydligt när man
får bottenkontakt, men hjälper också till vid mothugget. För det
behövs rejäla mothugg för att kroka större gös, då de är hårda i
munnen.
Gösen har en förmåga att vara på olika djup olika tider på
dygnet och olika platser olika dagar. Men har man hittat gös på
ett ställe, är det värt att prova där vid fler tillfällen. Ofta
står dom där det händer något på bottnen, t.ex. branter, grund
eller platåer. Ekoloden blir bättre och bättre. Från att bara
tala om djupet, kan man idag se ganska bra var den stora fisken
står, om man bara förstår det som visas på lodet. Och det är
inte så lätt som det låter.
Att sakta driva fram över ett intressant område med små lockande
spörörelser och vänta på det ibland knappt märkbara och ibland
brutala hugget, är något som alla i familjen klarar av och kan
njuta av.
Det är inte bara gös du kan fiska efter på detta sätt, det
fungerar ofta bra på abborre också. Och tror du att gäddan inte
hugger, så lär du bli överraskad.
Du
som provat att jigg-pimpla med spinnutrustning, vet att det
fungerar rätt bra det också. |